Våga släpp taget om att allt har en mening! Jag har vågat göra det. Jag har accepterat meningslösheten. Oj, det låter någonting det. Men när jag vågade släppa det krampaktiga strävandet att finna en mening när jag drabbats av något tragiskt, och alla dessa varför som krävde ett därför, ja då kände jag hur jag verkligen kunde börja sörja. I bland finns faktiskt trösten, och vilan, i att en händelse är fullkomligt meningslös.

Jag har även, på nära håll, fått se hur alla dessa därför slagit sönder och sargat. Jag arbetade med att stötta en familj som förlorat sin 7-åriga son, och barnbarn, i en brand. En fullständigt meningslös händelse. Fanns inget som kunde motivera varför en liten pojk ska brinna inne och att föräldrar ska behöva gå igenom en sådan fasansfull händelse. Men ändå kom det fram människor som minsann listat ut varför det skulle hända. En sa att pojken behövdes bättre i himlen. En annan att han skulle räddas, skyddas, från framtida ondska. Och där sitter föräldrarna…. De som ville ge sina liv för att skydda honom i resten av hans liv. Bara de haft honom kvar. Och ingen behövde honom bättre än dem.

Ett annat minne är från en skadeplats. Du känner säkert igen känslan man får. Bilen, totalkvaddad, kvar i bilen ett offer, en avliden liten tös i 19-årsåldern. Varsamt klipte vi loss henne. Bilarna susar förbi på motorvägen. Men inne i vraket har livet stannat upp. En tjej med hela livet framför sig. Allt känns så overkligt. Så fruktansvärt meningslöst. Hade någon då kläckt ur sig att ”allt har en mening” hade jag fått spelet. När tösen väl var uttagen samlades vi runt båren i en tyst minut.

När jag släppte taget om att hitta ett därför till varje varför, fick jag även lättare att se det meningsfulla man kan göra av det som fortfarande förblir meningslöst. Lilla Olivers död fick bli en väckarklocka att det skall sitta brandvarnare i alla rum. Inte bara, som förr, i trapp eller hall. Det spreds sedan ut över Sverige. Det är heller inte ovanligt att människor kommer närmare varandra. Eller kommer till insikter eller lärdomar. Så ur det meningslösa kan det komma bra saker. Men det är inte därför det meningslösa händer.

Jag har också fått lättare att se vad som är meningen med livet. Ta hand om varandra, slösa kärlek, hjälpa varandra, vara ärliga och givmilda. Jag tror också att meningen med livet är att vårda relationen men Gud. Alltså meningen med livet snurrar runt att vårda relationer! Och visst tänker jag mig att det händer saker som har en mening. Men då är det goda händelser som ger goda insikter, möten och påverkan på livet. Och som inte kommer på bekostnad av någons död eller olycka. Ett klassiskt exempel är ju när man springer på någon person vid exakt rätt tillfälle.  Eller då två möts, helt oväntat, och blir sedan ett par.

Mitt liv blev enklare och mer avslappnat när jag släppte taget om allts mening och slutade fråga varför. Nu kan jag Vara mitt i sorgen, livet och glädjen. För jag tror inte att det alltid finns en mening med vad som sker. Jag har accepterat meningslösheten.

Till dig som kämpar med att hitta meningen med en tragisk händelse. Våga släpp taget. Acceptera meningslösheten. Sörj, skrik, gråt, bli arg! Men när dagen kommer då du börjar att orka leva igen, och jag lovar dig att den kommer, ja lev då ditt liv så meningsfullt du kan.

Be safe out there and be blessed!